Filmstudion inbjuder till besök på Biografmuseet i Säter söndag 17 september kl.15.
Till gamla och nya medlemmar! I våras skickade jag ut en inbjudan som väldigt få svarade på, förmodligen för att jag var ute i alldeles för god tid (tre månader!). Jag gör därför ett nytt försök med enbart två veckors framförhållning. Sala Filmstudio bjuder här in till besök på Biografmuseet i Säter söndag 17 september kl.15 Ett inledande föredrag av eldsjälen Stefan Lindfors varefter man själv får vandra runt på de 850 kvadratmeter stora ytorna. Museet finns i den gamla yxfabriken i Säter, grundades redan 1989 men har på senare år vuxit kraftigt i volym. Det är ett helt unikt museum, som förutom biografhistoria (med allt av teknikutveckling som ryms i begreppet) också är Sveriges enda televisionsmuseum. Här visas bl a gamla bioreklamfilmer från 50- och 60-talet, och här finns den buss som skötte tevesändningarna från fotbolls-VM 1958. Om du är intresserad av att delta så skriv ett mejl till mig. Det kostar ingenting, filmstudion står för inträdet men gruppen bör inte vara mer än max 30 personer. Så först till kvarn gäller. Resan till Säter sker genom samåkning, och den som har platser över i sin bil får gärna berätta detta, och självklart ska ev. medföljare i så fall vara med och dela bensinkostnaden. Sträckan Sala-Säter är ju endast sju mil på bra väg. De som önskar kan ta med sig en egen picknickkorg med förtäring på plats, för här finns så mycket att uppleva att man får räkna med att vara på plats åtminstone två timmar. Gott om bord och stolar finns både inne i museet och i trädgården utanför. Det här är tredje gången filmstudion ordnar en resa till biografmuseet, och även de som varit med på någon av de två tidigare utflykterna får gärna anmäla sig igen. Klicka gärna på länken nedan för att läsa om museet och se bilder.
www.biografmuseet.se








Viktigast är att vi kan erbjuda program med bra spelfilmer,
och här har filmstudiorörelsens uppgift förändrats rätt mycket under de år
som gått sedan visningsverksamheten inleddes i landet 1953. På 50- och även
på 60-talet gick folk mycket på bio, inte bara ungdomar, och man kunde räkna
in fyllda salonger även på väldigt små orter. Så på den tiden var filmstudios
mest en fråga om visning av filmklassiker och celluloida experiment.

Men sedan fick biograferna gradvis allt större konkurrens om människornas
tid och fritid från teven, videon, dvd:n och nätet. Biografernas överlevnad
(även i storstäderna) har de senaste decennierna blivit helt beroende av
kommunal hyrestäckning och ungdomars behov av popcorn.

Mycket har faktiskt hänt på väldigt kort tid. Vem kunde åren efter andra
världskriget ana att sextio år senare så skulle vuxna människors mest typiska
syssla, både i hemmet och på offentliga platser, vara att rastlöst och inåtvänt
fingra på pyttesmå tekniska leksaker?

På 70- och 80-talen visades de nya och prisbelönta filmberättelserna på
biografägarnas öppna visningar, en bred samtidsrepertoar var då stängd för
små ideella filmstudios. Idag, 2013, är det i grund och botten tvärtom. Varje år
visar Sala filmstudio en hel drös filmer som fått guldpalmen i Cannes,
silverlejonet i Venedig eller publikens pris i Berlin. På en filmstudio får man se
de bästa, minst förutsägbara berättelserna – de som undersöker vad som
döljer sig under ytan i vår samtid. Ljusår från det politiskt korrekta.

I Sala får alla lokala kulturföreningar verksamhetsbidrag från kommunen, alla
utom Sala filmstudio. Några få gånger sedan starten 1976 har vi försökt, men
alltid fått avslag med obegripliga motiveringar om att filmkonsten tillhör en
kommersiell del av samhällskroppen. En sak vi inte kan anklagas för är att vi
skulle drivas av något så urbota trist och omusikaliskt som vinstintresse. Vår
uppfattning är att det ska kosta så lite det bara är möjligt att se spelfilmer
i Sala filmstudios regi.

Men precis som i alla andra ideella föreningar behöver också vi täcka våra
fasta kostnader. En ny bidragsansökan kommer därför lämnas till kommunen
i höst, för att undersöka om det nu finns en större förståelse för vår vilja att
vidareutveckla en speciell mix av lust, tradition och folkbildning. Och
resultatet kommer att rapporteras på hemsidan.

Gemenskapen i biomörkret är en outforskad form av förälskelse.

Eric Fylkeson 2013