Den 28 december 1895 hade bröderna
Auguste och Louis Lumière bjudit in en grupp
människor till Grand Café i Paris, och dessa
hade då ingen aning om att de skulle få vara
med om filmkonstens födelse. Händelsen
måste ha varit omstörtande, det berättas att
när filmen (egentligen bara en filmsnutt, se
själva här till vänster) Tåget ankommer Ciotats
station visades på en vit vägg uppstod panik,
folk kastade sig åt sidorna för att inte bli överkörda av det framrusande loket.
1895 är således också födelseåret för den magiska filmupplevelsen.


I boken Sala Allehanda 100 år, utgiven 1979, finns en del intressanta notiser om
biografer. 1908 fanns en annons där det bl.a. stod att “måndagen den 17 december
i en därtill elegant och bekvämt inredd lokal i Herr Wikströms hus snett emot
Järnvägsstationen börjar Sala Biograf-Teater sina förstklassiga och högst sevärda
förevisningar av lefvande bilder. Nya moderna maskiner från Pathé Treves i Paris.”

Och vidare: “Sala Nya Teater togs i bruk den 13 oktober 1919. Det var Templet
Klippan som låtit uppföra teaterhuset, beläget invid mejeriet invid N:a Esplanaden.”
“Teaterintresset i Sala motsvarade inte de förväntningar som templarna i Sala
räknade med då man lät uppföra fastigheten vid N. Esplanaden – år 1930 avgjordes
Teater-bios öde efter flera års ekonomiska bekymmer för ägarna. Teatern blev
efter anbudsförfarande ostmagasin med plats för ca 10,000 ostar i scenutrymmet.
Biografen blev kvar, liksom kaféet och templarnas lokal. “

1939 moderniserades Stora Bio för 100.000 kr och fick namnet Saga. 1965 köptes
Saga Bio av staden för att ge plats åt parkeringsplatser för det nya hotellet.


Det sägs att Sala haft en filmstudio redan på 1960-talet. Christina Berglind
minns att hon som 16-åring var medlem och bland annat såg Kurosawas
Blodets tron och Bergmans Tystnaden. Filmerna visades på Sagabiografen som
låg där Stadshotellet nu har sin parkering. Om någon som läser detta kan
berätta mer så skriv gärna till info@salafilmstudio.se .


Men den filmstudio som finns än idag startade 1976 som ett initiativ av Olle
Nessle, Mikael Wallin och Kerstin Gova. Olle, som då var nyinflyttad, hade
redan 1963 startat sin första filmstudio i Sollentuna, och i början av 70-talet
hade han kört igång studios både i Skurup och Ystad. Olle Nessle hade alltså
stor filmstudioerfarenhet i bagaget.


Maxim (belägen i hörnet av Kålgårdsgatan Kungsgatan) var den enda bio som
gav studion möjlighet att visa sitt program. Maxim, vid den tiden Salas
porrbio, var ouppvärmd och det var en prestation i sig att vintertid häcka i en
lokal som på sin höjd hade 14 grader varmt. Och tänk då också på att studion
på 70-talet gärna visade riktigt långa spelfilmer av typ Cleopatra (tre timmar
och tolv minuter, utan paus).


thumb
Men det här var även en tid när det fanns tid för
ambitiösa festligheter. Vid ett tillfälle anordnades det
noir-tema med buffé i foajén, och publiken anlände
utklädda till legendariska noir-skådisar som t.ex.
Humphrey Bogart, Myrna Dell, Barbara Stanwyck, Sam
Levene, Rita Hayworth m.fl.

Det här var också en tid av nära kontakter med
lokalpressen. En nystartad kulturförening har ju alltid
lite problem i portgången, som ofta har med brist på
pengar att göra. Därför känns det lite rörande att
studion, då bara några månader gammal, hamnade på
Sala Allehandas löpsedel. Här kan man tala om
småstadsidyll.

Tidigt 80-tal flyttade studion till Centrumbiografen på Stora torget, där vi
håller till än idag. Centrum drevs då av en firma i Köping, och hade Sala
kommun inte gått in och tecknat ett hyresavtal med fastighetsägaren Fristedt
så hade nog Sala, som många andra småstäder, blivit stad utan bio. Folk från
filmstudion gick 1984 in och startade Biografföreningen, som tog över driften
av Centrumbion när firman i Köping tröttnat. Och Biografföreningen skötte
ruljangsen ända till 2000, då Eurostar tog över.

thumb
Centrumbiografen invigdes fredagen den 30 januari
1937 och var då en av landets mest moderna, i foajén
fanns en direktanslutning till ett litet café och publiken
möttes av att det spelades soft filmmusik ur diskret
utplacerade högtalare. Premiärfilmen var Gustaf
Molanders Intermezzo med Gösta Ekman och Inga
Tidblad i huvudrollerna. Sven Norlings underbara
publikbild här intill är från 1953. Precis som vad gäller
alla andra bilder på hemsidan går det bra att klicka på
fotot om man vill studera det i större format.

Den som i åratal gjorde studions affischer var Olle Nessle, som för ett par år
sedan efterträddes av Nenne Grkovic. Då Olle helst gjorde sina bilder i
svartvitt har jag fått mig berättat att en del salabor tror att vi endast visar
gamla svartvita rullar, en uppfattning som alltid varit felaktig, och även om
svartvit film verkligen inte är bannlyst så är den på våra program sällsynta
undantag. Några stilprov på Olles affischkonst från 70- och 80-tal finns att
detaljstudera på den här sidan.

1983 startade studion också en barn- och ungdomsfilmssektion vilken 1987
fick namnet Helan & Halvan (och som finns än idag, i form av skolbio).
thumb
1986, efter tio års visningsverksamhet, tog Sala
filmstudio en paus. Det är inget konstigt med det.
All ideell verksamhet står och faller med några få
själar, ja under en mångårig historia finns perioder
när allt hänger på en enda människas engagemang.
Och pausen kom att vara i sju år.

Nystarten 1993 kom på initiativ av just en enda
människa, Arne Sjöblom. Han hade erfarenhet av
att driva visningsverksamhet från Härnösands
filmstudio, en av Sveriges största, och verkade som
ordförande fram till 1997. Arne efterlämnade också
ett viktigt administrativt arv, han formulerade en
Handbok för Sala Filmstudio med checklista för ett
verksamhetsår vilken än idag fungerar som
tidsbesparande hjälpreda.

1997 övertog Per Byström ordförandeskapet och stannade på posten de
följande tretton åren, ett rekord. Man kan säga att det var Per som skapade
den nödvändiga stabilitet/kontinuitet för att göra studion till en lokal
kulturinstitution. För sin insats blev Per studions första hedersledamot.

Själv flyttade jag till Sala 1994 och blev medlem i studion året därpå.
Våren 2006 blev jag ledamot i styrelsen, högst motvilligt, jag var mitt uppe i
att arrangera ett rikstäckande SM i Poetry Slam i Sala och var i kraftig tidsnöd.
Men det var då (precis som idag) brist på folk som ville ta ett engagemang,
och i luften låg ett hot om nedläggning.
thumb

2010 efterträdde jag Per som ordförande. Det jag hunnit
tillföra är bland annat en gruppresa till Säters
Biografmuseum hösten 2012, att vi innan varje visning
lottar ut en kvalitetsfilm på dvd till någon i publiken och
att någon i styrelsen alltid muntligt presenterar filmen vi
ska se (utan att avslöja allt för mycket). Det sista inslaget
är inte nytt, det fanns redan när Olle Nessle var
engagerad men hade under senare år försvunnit. Även
hemsidan du just nu besöker är ett initiativ från mig
samt det stora firandet av filmaren och fotografen Sven
Norlings hundraårsdag elfte september 2013.

Sala Filmstudio är den enda i Västmanland och 2013 firar vi vårt 30:e
verksamhetsår (37 år efter starten).


Eric Fylkeson


MEDLEMSTAL VÅR+HÖST 1993-2013
1993: 106
1994: 179
1995: 160
1996: 181
1997: 151
1998: 146
1999: 118
2000: 151
2001: 145
2002: 119
2003: 115
2004: 118
2005: 126
2006: 129
2007: 145
2008: 151
2009: 161
2010: 176
2011: 175
2012: 157
2013: 194
2014: 251
2015: 226
2016: 183